När tillit är som svårast

 
 
Tänkte fortsätta skriva lite om hur vårt samboliv sett ut . 
 
Som jag skrev tidigare hade vi mycket diskussioner här hemma , och för varje diskussion som urartade i bråk gled vi isär en liten bit . Vi delade inte varandras åsikter å de skapade stora problem .  
 
Vi hade ett tag ett stort kaos här hemma . Jag var som sagt väldigt upptagen med att vara mamma här hemma å alltid se till att Julia alltid hade de bästa , kände ja en dag att ja inte gjort allt fullt så bra som ja vet att ja kan mot henne kände jag ett stort dåligt samvete , jag kände skuld på något sätt . De här med mitt samvete kommer komma tillbaka många gånger å en sammanfattning av de kommer behövas ett helt eget inlägg . Samtidigt som att va mamma bråkade ja å tony massor å jag kände mig otroligt kränkt som mamma , jag å Daniel var inte längre så glada emot varandra , Daniel väntade på en rättegång vilket gjorde både han o mig stressade å sen hade ja skolan oxå . Som ni hör kan ni kanske förstå kaoset här ! 
 
Daniel hade nu börjat att åka ner till Kalmar 2-3 gånger i månaden för att lämna urinprov å osv. Varje gång han åkte i väg till Kalmar hade ja en klump i magen. De kändes så otroligt fel Att han skulle åka till den stad där han viste exakt vart han kunde få tag på droger , jag tänkte alltid att de är så lite som krävs för att man ska ta ett återfall. De kan räcka med att stöta på fel människa å så är man där igen. Jag var rädd helt enkelt , och hade inte någon tillit alls . När de va som de var här mellan oss så tänkte ja mycket att han snart skulle lämna mig för att han inte skulle orka allt . Jag kände mig väldigt låg över att ja inte kunde ge honom de liv som han borde ha .. Dåligt samvete helt enkelt ..
 
De här med tillit är inte riktigt min grej , jag har blivit sviken av så många som stått mig nära . Folk ja aldrig trodde skulle göra mig något ont har gjort mig så illa så de har varit svårt att resa sig många gånger .  Detta går ut över alla i min närhet , jag har lätt att släppa in människor men jag har svårt att ge dom den tillit de förtjänar . De har alltid slutat med att någon ljugit för mig eller svikit mig ordentligt .  Och lögner för mig är de värsta ja vet . De e många folk som säger så. Men ja menar de verkligen . Jag blir galen , och har en lögn väl kommit fram så är karusellen igång. Ljuger en person för mig så startar något i mig å ja börjar kontrollera allt som sägs för att personen inte ska komma undan med en lögn igen , varje gång den här personen berättar något så har ja svårt för att tro på de , och skulle de va så att samma person ljuger två gånger så tar ja allt som lögner sen, skulle personen i fråga säga typ , jag gick hem å sov typ å sen kommer de fram att personen tagit en kaffe å en cigg med någon innan den sov så ser ja de som en lögn . Som ni märker är inte löger bra för mig och de e något som gör mig väldigt illa ! 
 
Så när Daniel åkte ner till Kalmar hade ja alltid något som tickade i mig , typ en bomb. Ja tänkte alltid : undra hur mycket han undanhåller för mig nu. När han väl kom hem på kvällen kan ni ju tänka mig hur jag var emot honom. Jag letade fel ! Ja hade en bomb som var tvungen att explodera på något ! 
 
Daniel hade satt igång denna karusell hos mig . Han hade ljugit för mig . Både i sitt liv som missbrukare och i sitt rena liv . I de rena livet va de dock små saker som satte igång detta . 
 
Lögner gör att ja får ett kontroll behov , en kontroll över en annan människa är aldrig bra ! Inte för någon. De kväver de båda ! Jag kände ett starkt behov av att veta va som hände i Daniels liv , ja va så rädd att bli ut stängd . I stället för att göra de rätt gjorde ja själv att ja blev ut stängd. 
 
Tiden gick , i slutet på mars skadade Daniel ryggen ordentligt . han gick till läkaren här i mariannelund .. Där gav läkaren honom tramadol , Tramadol är alltså en stark medicin mot smärta ! Men de är oxå en medicin som är starkt beroende framkallande , den ger abstinens och är lätt att missbruka . Bara för att få ett litet perspektiv på de hela så säger ja såhär. När min pappa bryter revbenet fick han oxå tramadol , han fick äta Max Tre 50mg om dagen, när pappa tog en så kände han Sig 15 år yngre och min pappa vågade inte äta dom då han var rädd att han skulle bli beroende å då har min pappa ingen beroende sjukdom som Daniel har . 
Daniel fick äta 8 50mg i fem veckor sa läkaren till honom. Hur fan den läkaren tänkte är en stor gåta ! Vist att Daniel har en större tolerans nivå som har proppat kroppen full med skit men han har oxå 100% större risk att bli beroende ! Sen är de klart att de va Daniels val att svälja dom å ta de steget . Daniel hade ont o kände att han behövde ha något mot smärtan . Han lovade mig att aldrig ta 8st på en dag !  Tre dagar gick å Daniel kände sig lite bättre ,han skulle åka med sin pappa till Holland . Daniel åker till Kalmar å möter upp sin pappa o stannar där en natt. Denna natt har ja nästan panik, ja va super orolig över att Daniel skulle ta för många tramadol . Dagen efter ska Daniel å Daniels pappa ut och åka  . Någonting hände när de satt i bilen å Daniels pappa måste bromsa hastigt å hårt å de smäller till i ryggen. Daniel kan nu inte röra sig å han blir körd till akuten . 
 
Efter 3 timmar kommer ja fram till akuten , de har då Röntgat ryggen men kan inte hitta något. De ja möts av är en Daniel som är märkbart påvärkad av både tramadolen å av smärta! Jag blir orolig ! Människan ser hög ut , får han mer smak nu? Hundra känslor å tankar flög omkring på bara några sekunder ! 
Daniel led verkligen, han hade ont . Vi åkte till hans mamma för Daniel skulle inte klara av bliresan hem den kvällen , både ja å hans mamma satt å försökte få Daniel att inse att man väljer lite pest eller kolera när man i hans fall väljer mellan smärta eller tabletter . Men han hade nog för ont för att lyssna , nu fick han istället 100mg tabletter , Max 4 om dagen. Dessa skulle tydligen hålla i sig längre å inte kicka igång hans huvud på samma sätt ..  Dessa tabletter ser ja fortfarande till orsaken till att livet mellan oss blev mer kaos .  
 
Dessa tabletter fick Daniel och mig att bli helt andra personer ! Daniel gick in i sin bubbla å mitt liv gick ut på att säga hur missnöjd ja var över att han åt dom !  
Daniel började nu leva ett liv i sitt huvud där ja inte kom åt honom. Jag fick inte vara del aktig å de kändes som om han sjönk . Han tappade respekten mot mig å jag tappade respekten mot honom.  Vi tappade varandra helt . En helg beslutar han sig för att åka till en kompis i två nätter ! Jag var helt emot detta, de var en skit dålig idé , för de första hade han fortfarande ont å knappt kunde gå , för de andra är de mycket där som är hans gamla liv å i med att han gått in i sig själv så mycket va ja rädd för att han planerade ett återfall.  Plus att han fortfarande åt tabletterna . Daniel sa typ, de spelar ingen roll va du säger , ja tänker åka iaf . Å i samma veva fick ja dåligt samvete , hur kunde ja va så elak å vilja förbjuda honom att umgås med en av de få vännerna han har ?  
Detta blev inga bra dagar för någon av oss , jag kände mig sviken över att han åkt , sviken över att han inte respekterade mig . Sviken över att när han var där försvann han ännu mer ifrån livet här hemma . Detta var i maj , 
Ifrån detta har vi inte kunnat ta oss upp igen. Bara vissa bitar , både han och jag hade helt plötsligt sätt så mycket sidor hos varandra vi inte fanns trotts våran vänskap innan . Vid den här tid punkten var vår vänskap helt borta . 
 
Kände att detta blev ett jävligt negativt inlägg . Vi har haft lyckliga stunder imellan detta kaos som gör att vi fortsatt kämpa. Våran kärlek till varandra fanns kvar , men de runt omkring började sakta å i bland snabbt försvinna. 
 
 
 
 
 
Bilden är ifrån när ja hämtade Daniel på akuten
 
Anonym
2013-07-17 @ 21:15:10

Tramadol är livsfarligt. Har själv missbrukat det i flera år. Man blir inte bara hög, man får så pass mycket energi och hinner med mer än man någonsin hade orkat annars. Man tappar matlusten och går ner i vikt. Man svävar omkring som på moln och ordet bekymmer el problem slutar existera.
Jag önskar inte ens min värsta fiende att behöva bli beroende av dessa tabletter, ännu mindre ta sig ur det.
Abstinensen tramadolen ger vid ett långvarigt beroende beskrivs av läkare som 10ggr värre än alla olagliga droger ute på marknaden.
Jag hoppas att jag kommer lyckas en vacker dag men vägen dit känns lång.
Gör allt du kan för att försöka få honom ur skiten, annars är han helt körd.

Svar: Jag blir rörd ! Tack för att du delar med dej av detta ! Jag märkte sånt på Daniel , han fick mer energi fast han hade så ont , han blev rastlös hela tiden . Daniel har missbrukat de mesta som ger en kick på något sätt , måste dock säga att han inte längre tar dessa och han slutade med dom när ryggvärken lagt sig som tur var , med de du beskriver känns skönt , då vet jag att min oro var befogad . Jag hoppas att du kommer dit du vill i livet , resan kan vara lång och otroligt jobbig ! Måste bara tillägga att ja inte kan få Daniel att sluta missbruka om han nu skulle fastna igen , de e bara han själv som kan hitta viljan till de isf . Tack ännu en gång för att du delade med dej ! De e ett stort steg !
Emelie

danne
2013-07-17 @ 22:01:28

Yäe ha haft fler tal avgiftningar på opiater men de västa är endå metadon men tramadol ärbibget att leka med heller men man ska aldrig glöma att allt går om man verkligen vill !! Lyvka till och ta hjälp att köiva av de där !

Anonym
2013-07-18 @ 20:55:44

Jag har flera tabletter i mitt missbruk. Jag håller det i schack just nu även om jag tar tok för mycket varje dag, mer än de flesta människor skulle klara av. Käkar 4 sorters sömntabletter, av de värsta sorterna. Det har till och med gått så långt så att jag inte längre klarar mig med enbart tramadolen om dagarna utan måste ta sömntabletter om dagarna också för att kunna hålla abstinensen i schack. Hela mitt liv kretsar kring dessa jävla tabletter. Och nu vill min läkare tillägga ryphnol till de hela också.
I stort sätt ingen vet om mitt missbruk, jag sköter mitt liv utåt sett. Så ingen ser eller har den minsta aning om att jag går omkring påverkad 24/7. Och nu vill min sambo skaffa barn också, han förstår inte hur illa det egentligen är. Jag är inte redo att ge upp mitt missbruk för den skull även om jag väldigt gärna skulle vilja ha barn, men tabletterna betyder tydligen mer för mig.
Jag vill verkligen inget hellre än att få kunna vara tablett fri, samtidigt som det inte finns någon annan tanke som skrämmer mig så dant.
Jag flyttar fram min avgiftning hela tiden, just nu är den framflyttad tills början av nästa år, hur ska jag kunna ta ledigt från jobbet i 3 månader liksom? Och för vilken anledning? Jag skjuter fram skiten hela tiden, hittar alltid på nya bortförklaringar, antar att jag bara i grund och botten inte är redo för det än.

Puh nu fick jag visst skriva av mig lite, hoppas du inte tar illa upp. Men jag känner igen mig själv så mycket i Daniels missbruk, känns bra att få läsa om de som lyckats ta sig ur helvetet.




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0